give peace a chance
De här bilderna är hemska men samtidigt så vackra. Känns in i magen. 
Åh den där historian om blommorna är så fin <3 hihih nu sitter jag med en fin spellista (bon iver, regn och jónsi typ) hehe och ska börja plugga intensivt inför costa rica!! :D
Först, innan jag glömmer!! Du måste lyssna på Ben Howard!!! Underbar musik!! Speciellt låten "Depth over Distance" <3
Angående bilden med blommorna, jag har en bok hemma som heter "FRED! 100 röster mot våld och krig" och där kan man läsa om just den bilden. :) Där står det:
I ett land inte så långt från vårt går en människa fram till en annan och sträcker fram en blomma.
Det är inget våldsamt med det.
Under natter äger en militärkrupp rum i landet och alla former av offentliga ömhetsbetygelser förbjuds å det strängaste, särskilt att ge varandra blommor. Trots vetenskaperna om riskerna går samma person på morgonen till sin älskade för att ge en blomma. När soldaterna ser detta går de fram och misshandlar den som gav blomman.
Ickevåldmotståndet har börjat.
Nästa dag när soldaterna är ute och patrullerar ser de en kvinna komma hoppande på kryckor. I sin mun har hon en blomma. Till sin förvåning ser soldaterna att hon är på väg att ge den till en man. De skyndar fram och den här gången misshandlar de henne så svårt att hon nästan dör. Resten av dagen tvingas soldaterna dock att slå sig trötta på människor som i kvinnans efterföljd ger varandra blommor.
Ickevåldskampen har börjat.
På förmiddagen nästa dag ser soldaterna fyra människor som kommer bärande på en bår. På båren ligger Zoe (vars namn betyder liv) i gips. Brevid henne ligger en blomma. Soldaterna är stumma av förvåning. Hennes vänner bär båren till soldaterna och med ett leende sträcker Zoe fram blomman till dem.Soldaterna vet inte vad de ska ta sig till. Resten av dagen ser de människor överallt som ger blommor till varandra, och till soldater som sticker ner blommor i gevärspiporna.
Ickevåldsrevolutionen är ett faktum.
Bilden: "Jane Rose Kasmir utmanar de amerikanska nationalgardet utanför försvarshögkvarteret Pentagon vid den stora marschen mot Vietnamkriget i washington D.C. den 21 oktober 1967. Än idag är Jane Rosr Kasmir en akiv fredsaktivist."
<3 <3 <3 <3 <3 <3
OMG!!!!! Det var den boken ni ( du och linn) retade mig för!! (eftersom jag råkade säga att det bar en bilderbok) Men det är typ världens finaste (gratis)fotobok!!!! (för typ ettt år desan) Heheh men nu kan ni inte reta mig mera så det så.
