En klump i magen på grund av nerverna.

Tankarna flyger runt i huvudet så jag blir alldeles yr.

Jag har spring i benen samtidigt som jag vill gömma mig lite.

Det känns bara så åh. Snart åker vi.

I tre år har vi väntat på denna resa vi snart ska få göra. Den här resan alla säger är så fantastisk men samtidigt så jobbig. Jag pratar så klart om fältstudierna. Jag pratar så klart om Bangladesh. Igår fick vi veta att vi flyger den 13 januari och kommer hem 1 februari. Vi ska mellanlanda i Istanbul. Att få veta detta så började jag fatta att vi faktiskt åker snart. Jag är så nervös, glad, exalterad, rädd och mycket mer. Det går inte att beskriva den här känslan.

Jag är så glad att alla personer jag åker med är så underbara. Att veta att jag ska åka till Bangladesh med dem får mig att känna mig lugnare. De är så bra.